Ska nu i efterhand försöka beskriva och berätta lite om Jason och hans problem. När han var 6 månader ( maj 99) besökte vi veterinären för första gången angående detta. Vi hade då upptäkt en kal fläck på ovansidan av halsen. Jason kliade sig massor och den första åtgärden blev att se om han hade rävskabb. Så det blev provtagning och medicin i förebyggande syfte.

Efter två veckor var det återbesök. Klådan hade inte lugnat sig och provsvaren visade att det inte var rävskabb. Vi fick en ny veterinär som vi hade kvar länge. Hon gjorde skrapprov och fan Demodex (Hudsäcks parasit, lite fakta längst ner på sidan) fick diagnosen Lokal. Då hon bara fan dem i den hårlösa fläcken ovanpå nacken. Vi fick ett specialshampo som vi skulle tvätta nacken med en gång om dagen. Med återbesök en månad senare.

När vi kom tillbaka hade det inte blivit bättre, Jason kliade sig ännu mer bet sig på Tassar. Hade iriterande ögon och hårlös runt ögon och på öronlappar. Nu konstaterades även Demodex på dessa ställen. Vi fick Fortsätta med champo och fick en kur med pencelin.

Jason fick sedan äta Interceptor (Medicin) mot Demodexen (10 dec 1999- 27 juni 2000). Under denna tiden fick han åtminstone 6 st pencelinkurer åt Tavegyl och smörjdes i huden med Fucioderm. Han såg under denna tid smutsig ut på magen & jumskar (gör det fortfarande periodvis). Hade väldigt tunn hårväxt. Man kunde se igenom ner till huden. Hade ett antal öroniflamationer och ögoninflamationer. Han fick läderaktig hud i jumskarna. Han var ofta varm i kroppen men hade inte feber. Han kändes fuktig i ljumskar och på magen. Hade utslag på hela kroppen som små finnar ungefär. Hade en lätt röd rodnad på främst tassar men även övrig hud. Har aldrig haft normal avföring utan den har nästan alltid varit lös. Under denna period var vi till veterinären med 14-21 dagars mellanrum. Gissa om alla kände Jason?

April 2000 fick vi äntligen komma på en alergikontroll och stickprov gjordes på Jason. Han gav små utslag på Foderkvalster (Thyrophagus), Mjölkvalster (Dermatophagoides farinae) & Mjölkvalster (Acarus siro) Men reaktionen var inte tillräkligt kraftig för att medicineras.

2000-06 fick vi det tredje på raken fria skrapprovet och Jason betraktades som frisk från Demodexen

Han hade fortfarande klåda och fick fortsätta med Tavegylen och vi fortsatte att champonera honom med episooth när klådan var som värst.

I slutet av 2000 (nov) träffade vi en annan veterinär som rekomenderade oss att ta bort torfodret och ge en kost på kokt nötkött och ris samt vitaminer. Nu föl Jason kraftigt i vikt. Fast han åt 4 gånger om dagen. Klådan minskade men inte jätte mycket.

I dec 2000 fick vi numret till Ann-Marie som håller på med kost och foder och vi kontaktade henne. Vi hade då bestämt oss för att ge Jason ett par månader med detta och blev det inte bättre så skulle han få sommna in. Klådan var hemsk och vi fick knapt sova en hel natt utan att vakna av hans klåda. Sägas ska att veterinärerna hade slutat lyssna på oss det kändes som om dom tyckte att vi överdrev det hela. Vi köpte bakat vetefoder av Ann-Marie och vitaminer och mineraler. Sedan skulle han ha rått kött till detta. Redan efter två månader hade klådan halverats. Jason började gå upp i vikt igen. Var glad och positiv. Tyvärr blev inte avföringen bättre (har aldrig varit riktigt fast). Så hon rådde oss att inte ge Jason några ben, grisöron osv. utan bara kosten som hon rekomenderade. Vi fortatte med denna kosten fram till vintern 2001 men det blev inte bättre och inte sämre heller. Men Jason ville inte gå upp ordentligt i vikt utan han var ganska så tunn och hade gles men fin päls.

Vintern 2001 träffade vi ett par som arbetar med naturmedecin. De erbjöd sig göra en undersökning på Jason för att se om de kunde hjälpa oss. Vi tog chansen och deras test visade att Lever och tarmar inte måde speciellt bra. Jason visade även allergiska reaktioner mot alla slags fåglar, mjölk & härsket fett. Vi fick naturpreparat mot detta och vi gick över till ett helfoder utan kyckling och pratade med butiksägaren om att alltid få den färskaste påsen han hade hemma. Detta gick jättebra. Vi kunde nästan se skillnad från vecka till vecka. Jason gick upp fint i vikt. Jasons Öron och Ögoninflamationer försvann. Vi har inte haft en ögoninflamation sedan dess och max en öroninflamation per år mot tidigare minst 4-5 gånger per år. Jason fick en bra och naturlig avföring. Pälsen tätnade lite gran och klådan minskade kraftigt. Dock hade han lite klåda kvar.

När de inte kunde få bort allt rekomenderade de oss en tjej uppe mot Norland som är mer duktig på hundar som vi har kontakt med nu. Hon fortsate att behandla Tarmar, Lever, mage och imunförsvar. Vid sista samtalet dec 2003 trode hon att vi var inne på Jasons sista kur. Jag sa att det kunde jag inte riktigt tro, men alla värden efter håranalysen visar att han nästan är helt okej. Men med tanke på hur långt det har fått gå så sa hon att om Jasons imunförsvar belastas kraftigt kan han få återfall som vi behöver behandla och att återstärka hans imunförsvar.

Idag visar Jason små klåddatacker när han blir stressad, glad och uppspelt så jag håller tumen allt vad jag kan för att detta ska vara slutet. I vinter är första vintern som han inte behöver ha täcke på sig varje dag. Han har en helt normal tjock och fin päls över hela kroppen. Dock fortfarande lite "smutsig" i ljumskarna.

Mina tankar så här i effterhand är om Jason visade reaktion mot fodret (han hade ett kycklingbaserat foder de första åren). Vi och veterinärena trode att det var Demodexen och så den starka giftiga medicinen i kombination med pencelin och cortison har antagligen gjort honom ännu sämre. Jag kommer dock aldrig få veta orsaken, men det aldra viktigaste är att Jason mår bra och är glad och pigg.

Jason kliade sig konstant. Vi kunde inte tränna platsläggning för så fort han låg ner så kliade och gned han sig. Sedan kom han på konsten att gno huvudet mot alla människor som man hälsade på Alla tyckte att han var jättegullig som gjorde så. De förstod inte att han kliade sig på dem fören vi sa till. Detta har tyvärr blivit ett invant mönster på Jasons som han fortfarande gör fast nu mer ser det faktiskt ut mer som ett hälsningsbeteende än kliande.

Jason råkade ut för en del fula utfall från andra hanhundar under hans tyngsta och jobbigaste sjukdomsperiod och vi var inte speciellt starka som ledare i dessa lägen, så det utvecklade sig till en hanhundsagrivitet som blev kraftigt befäst under hans sjuka period. Detta lede till att vi till slut valde att kastrera Jason, sep 2002. Vi funderade mycket och länge innan vi tog beslutet att kastrera Jason. Effter diskusion med veterinär och med utgångspunkt från Jasons sjukdomsbild blev det en riktig Kastrering. En kemisk kastrering kan ge hud problem samt andra komplikationer som vi och veterinär inte tyckte var värt att utsätta Jason för. Vi såg tydliga resultat efter kastreringen. Nu hade han tid att kolla in om svarta hundar var tikar eller hannar. Svarta hundar och hanhundar fungerade inte alls tidigare. Han blockerade sig totalt. Blev jätte arg och gjorde utfall. Bättre att förekomma än förekomas verkade det som. i dag gör han utfall mot vissa hanhundar men nonchalerar de honom så kan han lungt gå för bi med ett litet säkerhetsavstånd. Han slutade småskvätta överalt. Innan kastrering "våldtog" han tikarna ca 3 veckor före de började visa tecken på Löp och han fortsate så fram till ca 3 vekor efter avslutat löp och att tikarna var champonerade. I dag fungerar han med alla tikar. Han har försökt klätra upp en gång och den gången räkte det med ett vanligt Nej. Under våra promenader ute får man nu mera kontakt med honom han har inte nosen klistrad i backen och ingen tunga som ska slicka på allt äckel i marken. Jason blev även lugnar och mycket mer harmoninsk efter kastreringen.

Några bilder på Jason när han har mått dåligt. Vi har tyvärr inte tagit så mycket kort på honom när han har sett dålig ut så detta är de bilder jag har tagit när han har varit rätt så okej ändå. Klicka på bilderna för att se dem i större format.
Röd och sårig i armhålor. Böld på bröstet. Röd på insidan av låren	Röd och såriga armhålor På väg att få hårr på en av den kala fläcken. Utslag på magen	Röd runt ögonen. Röd på nosen	Röd runt ögonen sårig och röd runt nosen
Rödrosa i huden på bringan	Rosa i huden	Hårlös runt ögat men ganska så fint och klart öga	Grumligt öga kniper
Så här såg det ut så fort Jason hade en chans. Han kasta sig i backen och kliade sig och gned kroppen tills vi bröt. Han klarade inte av att bryta själv.			Ganska så mager och kantig rygg och höfter. Kraftig hals och benmuskler. Jason hösten innan han fylde 3 år. Han har varit magrare men det har vi ingen bild på.