Gillersklack 2000

Tillbaka

Vi åkte till Gillersklack och hälsade på Husses föräldrar i husvagnen. Vi hade en jätteskön helg. På lördag kväll var det strålande solsken och matte knäppte en massa kort. Söndagen och Måndagen så regnade det men vi var ute på långa promenader ändå. På Söndagen gick vi runt i skogen och jag fick ströva fritt och ställa upp på en massa korttagningar som vanligt, men på Måndagen gjorde vi något underligt måste jag säga matte och husse gick och hämtade min klöjveväska och laddade den med några träklossar. Sylvia och husse packade egna väskor med saker och jag vet att Sylvia hade korv i sin ryggsäck. Det var fortfarande fint väder. När vi har hunnit 500m från husvagnen så börjar det att regna men promenaden fortgår. jag får bära väskan uppför berget och sedan så går vi nerför samma berg igen till ett pytte litet hus med tre väggar och en bänk. Där börjar husses pappa Krister att ta mina träklossar och sätter eld på dem, jag som trodde att jag skulle få bita på dem. (Det regnar fortfarande) Vi andra trängs på bänken och Sylvia tar fram min goda korv som jag skall få eftersom jag har varit så duktig. Trodde ni det? När hon skär upp den och sätter den på pinnar och sedan håller de korven över glöden av mina pinnar. Sedan äter de upp den, men jag fick faktiskt smaka på en varmkorv med ketchup på och den var go må ni tro. Efter en stund så packas det ihop och nu händer nästa underliga grej. Husse och matte lockar med mig uppför berget igen och Sylvia och Krister går åt ett annat håll, vi som alltid har gått tillsammans. Jag försöker att göra matte och husse uppmärksammade på att de inte följer med oss , men de brydde sig inte. Vi gick på en egen liten upptäcktsfärd.

Sedan gjorde jag en annan sak som ni inte får sprida vidare, man måste ju tänka på sitt ryckte. Jag nästan badade frivilligt. Husse slängde ut en pinne i vattnet och för engångskull så sprang jag ut och hämtade pinnen flera gånger. Men jag gick inte ut längre än att vattnet gick till bröstkorgen. Lite måtta måste det vara på det hela, och som tur var för mig, så hade inte matte med sig kameran. Så att hon skulle kunna komma och vissa bildbevis för mig en annan gång på att jag faktiskt gick i frivilligt i vattnet.


Håll muspekaren över bilderna för att se dem större i fönstret ovan

     

Tillbaka




Maria Skoglund © 2006
Webbmaster & Design Maria Skoglund maria.skoglund@tdcmail.se